fredag 5 augusti 2011

Oljeberoende och koncern-terrorism

Oljespill i Nigeria. Bilden är från Sydsvenskan.se
Jag skriver mest om cykling i direkt mening, men det händer också att jag beger mig in i ämnen som ligger i gränslandet. Mycket för att jag är ekolog och har ett starkt engagemang i hållbarhetsfrågor, inte bara ekologisk hållbarhet, utan även social och ekonomisk hållbarhet. Vissa saker gör mig rent ut sagt så sa-ans förbannad att jag måste avreagera mig på något sätt och bloggen är ett bra verktyg.

För ganska länge sedan, närmare bestämt i maj 2010, skrev jag om utvinning av olja och giganternas svineri och totala avsaknad av hänsyn. Då skrev jag:

"...Man blir verkligen mörkrädd och för min del är det helt ofattbart att det inte har blivit bättre på väldigt lång tid. Ett exempel som tas upp är Shells prospektering och utvinning av olja i Nigeria, ett annat är Chevron’s (före detta Texaco) utvinning av olja i Ecuador. Om man kan kalla Al Qaida för terroristnätverk (vilket jag absolut kan hålla med om) så kan man definitivt kalla Shell, Chevron och för den delen BP för terroristorganisationer. Den enda skillnaden är att de tre senaste är koncerner, bolag, företag, kalla det vad du vill. När och hur det blev så att människor inte längre bestämmer över vad som är rätt och fel och hur vår (faktiskt enda) jord ska behandlas. När och hur blev det så att multinationella koncerner kan göra som de vill? Förorena vatten, skövla skog och förgifta befolkningar utan att det kostar dom en nickel? Skumt."

När jag läser detta idag kan jag fortfarande skriva under på varenda bokstav. Ämnet olja och oljetopp har jag varit inne på ganska många gånger tidigare och ämnet ligger inte långt från cykling. I varje fall inte ur den synvinkeln jag ser cykel, som ett transportmedel. Visst, jag har lärt mig uppskatta cykeln som en kultur-, tränings- och tävling-pryl, men den är för mig fortfarande ett transportmedel i slutändan. Det är också ett transportmedel som väldigt lätt skulle kunna hjälpa oss att minska vårt oljebehov och därmed spara miljö, pengar och samhällen.

Varför tar jag då upp detta igen? Jo, i skrivandets stund (och även långt innan och långt efter) pågår en av de största oljekatastroferna i vår tid. Ogoniland i Nigeria. Shell pumpar olja och extremt rika män i Lagos stjäl oljan för att göra storkovan på svarta marknaden. Oljan som stjäls är inte några dunkar utan hela tankfartyg så att Shell skyller på lokalbefolkningen går inte hem. Det är bara en lam ursäkt.

Det som är lika tragiskt, och dit dagens känga är riktad, är hur otroligt lite utrymme denna skandal får i media. Det finns några små notiser i våra dagstidningar, men det är ju knappast så det har någon verkan. Dessutom är det ett klassiskt exempel på ”det händer inte här, jag behöver inte bry mig”. Oljan konsumeras knappast i Nigeria, tvärtom ökar vi vår oljekonsumtion dagarna i ända. Världen är inte ett öppet system där skiten försvinner, det kommer ifatt oss till slut och biten oss i svansen. Om inte direkt med olja i vårt vatten (vilket kan hända till slut) så påverkar det oss genom klimat, avsaknad av pollinatörer (ingen mat), folkvandring och resursknapphet (återigen vatten).

Nä, återigen är jag extremt glad att jag har börjat ställa om mitt sätt att resa, vilket gör att vår bil i princip står helt still nu. Kanske dags att sälja skiten!

Cykla lugnt!

2 kommentarer:

Related Posts with Thumbnails